och så var det slut.. igen..
Och för femtioelfte gången så är det bestämt att vi inte ska ses mer. Denna gången utan någon "hejdåochjaghoppasalltgårbrafördig"- kram.
- Jag går nu iallfall.
The end.
Jag vill verkligen inte ha honom kvar i mitt liv nu och jag hoppas att detta håller i sig. Det finns ingen större källa till ångest större än honom. Jag klarar inte av att vara med honom. Mitt hela jag försvinner in i något mörkt och bittert och drar ner allt och alla som är med oss. Jag vill inte vara den som sitter och är otrevlig i ett hörn. Det är inte jag. Men med honom är jag den personen.
Nu när jag sitter och skriver blir jag nästan arg på honom som gör så här med mig även fast jag vet att det inte är hans fel. Men för tillfället känns det skönt att vara arg. Jag behöver det.
ikväll blir det destruktivt drickande och förstörande av både kropp och själ.
Kommentarer
Trackback
